Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat.

Inledande problemDet har under ett flertal år skett organisationsförändringar inom Svenska ridsportförbundet och dennes underorganisation tävling/hoppning. Dessa förändringar har påverkat det Svenska hopplandslaget, då deras ledning kommit och gått på grund av interna konflikter som pågått mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen. I denna studie har jag undersökt samarbetet mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen för att ge förslag på hur organisationen kan utvecklas, för att återigen få med sig det Svenska hopplandslaget så att det sportsligt kan hävda sig internationellt. Forskningsfrågan som varit vägledande i denna studie: Hur kan tävling/hopporganisationen utvecklas för att skapa ett framgångsrikt och hållbart landslag?SyfteSyftet med studien är att undersöka tävling/hopporganisationen och deras samarbete med Svenska ridsportförbundet för att med hjälp av innovationsprocesser arbeta fram förslag till hur organisationen kan utvecklas, så att den återigen får med sig landslaget och sportsligt kan hävda sig internationellt.

I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för idrottsklubbar att få finansiärer utifrån. De ekonomiska kraven på klubbarna för att kunna överleva har på senare tid blivit större och därför utgör sponsring en allt större och viktigare del av idrottsklubbars ekonomi. För att ett hockeylag ska få spela i elitserien måste en elitlicens uppfyllas. Elitlicensen innebär bestämmelser om att ett lag som sportsligt kvalificerat sig för elitserien därutöver ska uppfylla vissa angivna krav på ekonomisk stabillitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet. Uppfylls inte elitlicensen får laget inte spela i högsta divisionen trots att klubben rent sportsligt skulle klara av detta.Utvecklandet av sponsringen har gynnats av att dagens företag inte längre kan konkurrera enbart med pris och produkt.

Östers IF var fram till 1988 föreningen som aldrig hade åkt ur en serie och samlat på sig fyra SM-guld och ett cup-guld. Idag är det föreningen som två gånger under 2000-talet har åkt raka vägen från Allsvenskan till division 1 på två säsonger. I denna studie, vars syfte är att utvärdera Östers IF och dess seniorverksamhet, har vi velat skapa en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har påverkats av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom åren. Vi har även velat se vilka effekter detta har gett för föreningens strävan efter att återigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag. Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod.Resultatet visar att Östers IF under en lång tid har verkat utan en röd tråd och kontinuitet har saknats inom föreningen både hos den administrativa organisationen och inom den sportsliga verksamheten. Det har gjort att Östers IF idag är en förening som kämpar med att hitta sin identitet. Det är oklart vad föreningen står för och vilken väg den vill ta för att nå tillbaka till elitfotbollen.

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.

En ständigt återkommande uppgift för fotbollsföreningar är hur de ska locka supportrartill arenan. I denna uppsats har vi undersökt fenomenet relationsmarknadsföring och ivilken utsträckning det används inom den svenska elitfotbollen. De föreningar somberörts i fallstudien är BK Häcken, IF Elfsborg och Gais. Vi har kommit fram till att allaföreningar försöker etablera relationer med sina supportrar och även om ingen föreninguttryckligen använder de metoder som ryms inom relationsmarknadsföringens ramverk,finns ambitionen att arbeta mer med relationsskapandet. Föreningarna har som mål attskapa relationer med sina supportrar även om personalbrist och ekonomiska resurseroftast är orsaken till varför det inte sker i någon större utsträckning.

I dagens samhälle verkar organisationer i en allt mer osäker miljö där konkurrensen blivit hårdare, utvecklingen allt snabbare och acklimatisering alltmer viktigt. Det här gäller även sportorganisationer, vilket skapat problem för ledningar och klubbdirektörer. För att bli en framgångsrik idrottsförening, både ekonomiskt och sportsligt, är det viktigt att föreningen följer med i utvecklingen och anpassar sig till den föränderliga omgivningen. Vissa beslut kan innebära investera eller dö situationer för organisationer, där överlevnad står på spel. Ett tillvägagångssätt för sportorganisationer att hänga med i utvecklingen är att investera i en arena.

TitelSportsligt pris ? Ekonomisk kris? En studie om svenska idrottsAB och deras ekonomiska situation.ProblemformuleringIdrott har idag gått från att vara lek och spel till att bli en ekonomisk marknad med stora möjligheter. Svenska idrottsföreningar har överlag visat dåliga ekonomiska resultat de senaste åren. Detta gäller även de idrottsföreningar som valt att bilda ett idrottsAB, varav nästan alla visat dåliga ekonomiska resultat. Studien undersöker vilka åtgärder svenska idrottsAB kan vidta för att försöka vända deras negativa ekonomiska resultat till positiva och skapa en hållbar ekonomi.Teoretisk referensram och metodMed hjälp av olika teorier inom Change management, Strategic management, Sports management och Intressentteorin har idrottsAB i Sverige studerats och analyserats.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. Utifrån syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nå sina mål. Vi kommer även att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhället.Vi har valt att begränsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med är ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig såväl sportsligt som organisatoriskt på olika nivåer där HV71 är den största och IF Hallby HK den minsta.Vi använde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrädare för varje förening.

Under de senaste tio åren har det skett en stor förändring inom den prestationsinriktade delen av idrotten, där den har blivit mer och mer professionell och kommersiell. Det här kräver ökade ekonomiska resurser. Alla idrottsföreningar strävar i första hand efter sportslig framgång, men för att nå dit krävs ofta omfattande ekonomiska resurser. En aspekt av kommersialiseringen är att flera allsvenska fotbollsklubbar under de senaste åren har bildat riskkapital- och aktiebolag. Omsättningen för klubbarna har även ökat markant under de senaste tio åren.

Mycket har hänt de senaste 10-15 åren inom fotbollsvärlden. Fotbollsklubbarna har fått börja ändra strategi, nu måste även den ekonomiska aspekten beaktas när klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten är ett måste om man ska kunna konkurrera om de bästa spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta så kan det gå dåligt sportsligt också då ekonomin och den sportsliga biten går hand i hand. Men än så länge har inte alla länder hunnit ta det, men det lär inte dröja länge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesätt.Syftet med denna uppsats är att kunna förstå hur spelarförvärv går till och hur fotbollsklubbarna värderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har använt oss utav Intervjuskrifter och Texter.

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik.

SammanfattningMitt syfte med denna uppsats var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers LUS ? resultat och hur mycket de läser på fritiden. Finns det ett samband mellan ett högt LUS- resultat och ett stort och starkt läsintresse på fritiden? Hur påverkas deras läsförmåga av deras fritidsläsning?Till grund för min undersökning ligger enkäter från 41 elever i två sjätteklasser. Metoden är kvantitativ.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Syftet med den här studien är att undersöka om DLS Läsförståelsetest är ett bra redskap för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd när det gäller läsförståelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS Läsförståelsetest och det nationella provets läsförståelsedel studeras. Studien görs på 59 elever i år 9. Studiens resultat visar på ett visst samband mellan testen men många elever med lågt resultat på DLS Läsförståelsetest klarar ändå det nationella provets läsförståelsedel. Elever med högt resultat på DLS Läsförståelse får i studien även högt resultat på det nationella provet.